Annika - Livet är en schlager

Wohoo! Fick mitt första vik idag. Visserligen bara som skrivvakt, men roligt ändå!

Tisdag den 18:e ska jag vara på Midgårdsskolan på förmiddag och övervaka ett matteprov. Jag är nöjd!

Vill komma ut mycket i skolorna under mitt sista år och testa mina vingar!

Jag sitter och njuter av en kopp kaffe, lite äpple och ett par korvsmörgåsar och läser om ESC:n igår. När jag kom hem från Ida var jag lite chockad. Alla bidrag som jag gillade gick vidare ju!

Dessa är vidare(ordningen är efter hur bra jag gillar låten):

Finland -Lose control
Turkiet -  Dum tek tek
Bosnien - Bistra voda
Armenien -Jan Jan
Rumänien - The Balkan Girls
Sverige - La voix
Portugal - Todas As Ruas Do Amor
Malta - What If We
Island - Is It True?
Israel - There Must Be Another Way

Den enda ändringen jag skulle vilja göra är att byta ut Israel mot Vitryssland.

Jag jobbar i helgen. Skulle vilja äta cheese-chips och dricka folköl, men jag ska jobba...

Tindra är sjuk, så jag är orolig för henne. Mamma är ledsen och orolig. Mormor är orolig.

Kursen jag går är tråååkig. Så, livet leker med andra ord!

Jag är så trött! Hopas verkligen uppiggnings-rensningskuren jag dricker hjälper mot denna förlamande trötthet. Sitter i röda rummet nu och har skrivit 1,5 sidor till ett arbete som ska in nästa vecka. Jag har en ridå av trötthet som åkt ned över halva ögonen och tynger mitt huvud. Vill iväg och träna så jag kan piggna till lite. Inte ens halvtimmespromenaden till skolan i solen har hjälpt!

Vad ska jag göra? Jag sover bra, tränar, dricker vatten och en reningskur varje dag och äter bra. Jag vill vara pigg och orka med massa roliga saker. Har massor av idéer som jag står i farstun att genomföra och pyssel att pyssla, böcker att läsa och vänner att träffa. Nu är det molnigt i huvudet fast fåglarna sjunger och solen sprider glädje.

Vilken fantastisk helg vi har haft! vi har:

¤ Sett en musikal
¤ Handlat mat
¤ Sett "Lifsens rot"
¤ Ätit fantastiskt gott på Invito
¤ Shopat småsaker på stan
¤ Sett melodifestivalenfinalen och druckit vin
¤ Bastat med bastudoft av björk och eukalyptus, och lagt ansiktsmask
¤ Ätit storbrunch
¤ Pratat, pratat, pratat

Så gulliga dem som inte följde med är också. Skickar massa fina saker till mig. Jag fick en symaskin, massor av matbröd, mjukkaka, fika att fylla frysen med och en kombimnerad skrivare/scanner/kopiator!

Jag är väldigt avslappnad nu och har laddat batterierna till max

Nu är jag mäkta stolt över mig själv. Jag har lyckats ta mig in själv på grannens nätverk (som vi delar enligt överenskommelse) med min nya dator! Helt själv, med en nätverksnyckel jag hittade på en papperslapp. Behövde inte ringa på och vara jobbig :)

Jag fick den idag och är mäkta stolt över den. Liten, rosa och underbar! Som jag då, men jag kanske inte är rosa, utan mer grisskär...

Idag kom äntligen Johanna hem och vi har ätit fiskgratäng, druckit ett glas vin, ätit godis, sett på lets dance, klätt ut oss och fotat, hoppat i sängar och pratat en massa.

Imorgon ska vi ut på Schlagerklubben!!!

Men igår insåg jag att jag är sämst på att bli raggad på. Jag var i UB när det kom fram en kille och frågade mig om han fick ta datorn bredvid min. Javisst, det var ju ingen som använde den. Så fort han satt sig började han fråga massa saker. Jag svarade en stund tills jag upptäckte att han inte alls behövde datorn, utan använt det som ett svepskäl att sätta sig bredvid mig. Då blev jag tyst (!) och generad och fortsatte med mitt skolarbete. Två minuter efter jag slutat prata med honom, reser han sig upp och går utan att ens rört vid datorn.

Min söta Rut är fluffig och luktar damm och mjukmedel = Underbar att krama på!

Jag gjorde samma som Elin och googlade mitt namn inom citationstecken ("Annika är") och träffarna jag fick och ska kopiera i min status på facebook var:

1. Annika är tillbaka!
2. Annika är fortfarande rikast.
3. Annika är glad idag
4. Annika, är 23 år och bor numer i Göteborg
5. Annika är braig hon.

Jahapp, då vet jag det.

Var ut med Ida igår. Tjohoo vad trevligt med EPP och spontanfest! Idag har ajg varit ttrööött och sovit till 1, handlat, städat och nu står min tacopaj i ugnen. Är på riktigt mys och kramhumör idag.

Mina underbara, underbara, underbara veckor på VFU är över. Jag har mött härliga elever och ledare och känner mig så inspirerad av verksamheten.

Peppe är nu min nya husgud! Gdammit vilken människa. En fantaqstisk pedagog, med humor, lyhördhet och ett otroligt sätt att trollbinda. Jag ska mejla honom och tacka för våra dagar ihop. Nu är han någon stans i världen och lär ut stage fighting till någon annan som får bli hänförd!

Vaknade och gjorde storfrukost framför melodikrysset imorse. Klarade alla ord utom ett! Lodrätt 9 i vinkel med fyra bokstäver... attans!

Sedan städade jag lägenheten och åkte ned på stan med Sofia för att se Lodalen berätta om sin nyaste bok "Dårens dotter". Fick med mig ett signerat ex också. Nu är min läslista långlånglång. Läste ut en bok igårkväll, men nu är den lika lång igen!

Ikväll blir det vin, ost, kex och schlager!

Jag har tappat hakan flera gnger idag. Hittade gamla klasskamrater på en mötesplats på inteeeeernet som kallas "Facebook", som jag brukar besöka för just det ändamålet. Vad fann jag? Jo att killar som varit trassliga och stökiga då jag kände dem har städat upp sig och skaffat familj, tjejer med dåligt rykte har blivit modeller och att söta flickor har blivit... gamla (och inte allt för söta längre). Jo, det också: 85 % av alla jag kollade upp hade sambo/var förlovade/hade en partner.

Är jag gammal? Eller den egentliga frågan är väl: Har alla barndomsvänner blivit vuxna, utan att jag hunnit med?

Det känns så fel att säga det, men Annika Olsson 22 år, har fått åldersnoja!

Jag har inte panik över att jag inte har barn eller lyckats kirra till mig ett modellkontrakt men jag är förbluffad över att det inte skulle vara så konstigt om jag hade det (ja inte modellkontraktet då, men hela barn-/sambo-/giftasgrejen). Jag är ju ändå den ålder mamma var när hon var gift och hade barn.

Människor i min ålder ploppar ut barn till höger och vänster och jag är inte ens redo att sätta in pengar på mitt ICA-kort. Jag har fortfarande sockersöta drömmar om hur mitt liv ska bli när jag fyllt vuxenålder och saknar min mamma för jämnan och tycker killar är lite läskiga.

Den enda gången jag känner mig lite vuxen är när jag är ute i skolan och undervisar (efter jag har övertygat eleverna om att jag faktist ÄR lärare och inte elev). Men jag fnittrar ändå åt elevers skämt i korridorerna och känner ibland att jag hellre lyssnar på dem än andra lärare. Fy vilken dålig ickelärare jag kommer att bli. Mina elever är inte mina vänner, men flera liknar vänner jag skulle kunna ha om jag hade dem (eller, ja... du förstår nog vad jag menar).

Troligtvis lite inspirerad av en heldags repetition av musikalen "Farväl Peter Pan", så vill jag likt Wendy, både bli och inte bli vuxen. Låt oss döda Tick och Tack och rädda landet Ingenstans!

Jag är superpepp!
Alltså inte bara peppisch... utan suuperpepp!

Jag har fixat klart utstyrseln idag också. Min förebild och inspiration är Lasse i After Dark. Och jag kommer likna honom hohm! När jag tänker tillbaka på första delfinalen så vkan jag inte komma på att jag såg någon som var utspökad i publiken... Hoho, fina tider! Jag kasnke blir trendsetter!

Hela dagen har jag gått runt och spridit et stort leende till skolan jag har VFU på och folk pratar mycket mer med en om man är riktigt riktigt glad... men det verkar lite hårt att hålla uppe det lyckorus jag kännt idag en längre tid. Mycket energi går åt.

Svammel svammel, nu ska ja bara vänta på att mina tjejer ska ringa så vi kan surra alla tre i telen om morgondagens planer.

Tjing hopp

Hittade en gammal dagbok från 2003, som undsluppit mitt stora dagboksbål jag hade för några år sedan. Jag var 16, kär och fruktansvärt besatt av killen. När man ser något gammalt med nya ögon förstår man mer. Att läsa en sextonåringflickas ärliga dagbok är som att kliva in i en hjärna som är så fullständigt fixerad vid sig själv och framför allt: sina brister. Tre dagar i depprission och en dag på skyhöga moln. Fram och tillbaka, upp och ned... huj, huj. Jag erkänner: det är inte ballongdjur och godisregn alla dagar i veckan, men jag är i alla fall inte sexton.

När jag var sexton såg jag fel på mig själv som inte fanns. Jag trodde inte jag var någon utan min kille. FEL! Jag var lika mycket någon som nu.

Jag var jätteduktig hos tandläkaren, men jag fick inget klistermärke. Kanske var det för att jag grät och hyperventilerade? det var lite snålt tyckte jag. Det finns säkert hundratals barn som gråter och inte kan andas i tandläkarstolen, men som ändå får klistermärke.

Idag har jag firat att jag överlevde tandläkarbesöket. Firade med:

Ett träningspass
Två timmars näp
Två liter Fjällfil
En knep-ochknåp-tidning

Just nu är jag bara så lycklig och tacksam över att jag finns, klarar saker jag tror jag inte ska klara av, har en världsunderbar katt som busar i IKEA-påsen och ropar att jag ska vara med. Och det ska jag!

Det känns lugnare nu. Jag kan andas och tänka på annat! Oj så skönt. Dock känns min lagning av tand imorgon som en världslig sak. Undrar om tandläkaren håller med då jag grinar så jag skakar imorgon i tandläkarstolen. Jag ska försöka muta henne att ta båda tänderna i samma session för risken att jag inte kommer tillbaka någon fler gång inom de närmaste åren.

Ska även muta (eller: böna och be) om något lugnande piller eller lustgas, så jag fixar det. Blir inte chocken för stor ska jag skriva på min rapport och träna en stund imorgon. Så ser planen för morgondagen ut!

Fick inte hem min Rut idag. Hon är kvar på veterinärstationen över natten med dropp och mat. Hon läcker urin och de kunde inte få ur henne ett prov. Ulraljudet visar kristaller eller stenar i blåsan, men de är tydligen svåra att se. De måste bort i alla fall. Händer inget underverk ska hon oppereras imorgon. Även om hon blir opererad måste hon återhämta sig och bli av med infektionen... hur fan ska det gå till när inte antibiotika biter?

Det känns så tomt här. Vill inte tänka på att det här kan bli min verklighet. Jag. Här. Ensam. Utan min älskling.