Nyförälskad!

Det blev riktigt lyckat igår!

Först var vi hos Sarah och hade manikyr och ansiktsbehandlingar, sminkade oss och åt en maaaassa småplock som Sarah och hennes Anton fixat iordning. När de flesta folket kom var jag och Dana tvungna att cykla allt vad pedalerna höll (min rackliga pedal gjorde faktist inget motstånd efter det jag svurit åt den!) till Aula Nordica för show på högklassignivå (hehe, ja kanske inte alla skämten var på samma nivå, men då blev vi hotade med ett par hinkar vatten! "Terrorist-komik kallade Gardell det).

Danas och min plats var verkligen inte bra, och vi insåg att vi inte skulle se Jonas där han ofta står alldeles på kanten till publiken, så vi gjorde en fuling och sprang ned till platserna längre ned i Aulan (Vi hade kassa läktarplatser). I dörröppningen stod då en tant med kulturfrisyr (det vill säga platt, grånande hår i stram page och lugg) och kulturbrillor (rektangulära tjocka bågar i någon fräsig färg som legitimeras som kulturbrillor i kombination med frisuren). 

Kulturtanten frågade oss om vi hade biljetter där och vi var ärliga och sade att vi inte hade det, men att vi inte såg något alls på de platserna vi fått och att vi sett ca 10 lediga platser där nere (förmusiken hade startat). Kulturtanten ville inte släppa in oss och menade att människorna som inte dykt upp på dessa utspridda platser kanske skulle dyka upp vilken sekund som helst! D

å då drog jag mitt bästa och enda kort- "Titta-vad-liiiiten-jag-är-kortet" och i kombination med att Dana sade att vi kunde stå i trappan på sidan fick vi slutligen passera damen.




Litet brev till kulturtanten:

Kära Kulturtant!
Tack att du släppte in oss så vi kunde stå i trappan i två timmar under den show som vi betalat lika mycket för som resten i salongen. Vi är säkra på att du kände de tacksamma blickar vi sände dig från rad 10 där vi såg dig sitta med tre tomma platser bredvid dig på rad 5. Vi unnade dig verkligen det svängrum som denna bekvämlighet skänkte dig.

Visst var det oförskämt av Jonas gardell att påstå att vissa platser i salongen inte borde få säljas, eftersom de var så dåliga och menade att vi skulle lägga pengarna på bättre salonger istället för rondeller. Dessutom hade han mage till att immitera dig i öppningsnummret som "den lokala arrangören och folkvalt utnämnd till ordförande i kulturrådet ". Men på något sätt måste det  nog känts lite bekräftande att han klev in i exakt samma frisyr och glasögon som du hade på dig trots att han i sin karaktärimmitation lade till sådana osmickrande drag till din karaktär som homofobi och fördomsfullhet utöver sin skytsamhet och snorkiga fasoner.

Dessa personlighetsdrag kände vi inte alls igen dig i när du så vänligen släppte in oss bland "de bra platserna" var helt utan att värdera vår sociala och ekonomiska status!

Tack än en gång kära Kulturtant för din vänlighet och vi hoppas att du underhölls kungligt!

/Annika och Dana



Under och efter showen var jag som nyförälskad... igen! Denna underbara man som fångar det små sakerna i livet och varvar humor med små elakheter och allvarliga ämnen (till exempel i "mamma-monologen" jag förut set på nyhetsmorgon innan premiären). Om jag bara kunde få ett milligram av den oerhörda lyckokänsla han skänkte mig varje dag, skulle jag kunna gå genom livet med ett leende på läpparna varje dag.

Denna man är den enda "kändis" jag riktigt kan säga att jag verkligen beundrar och den enda som jag rättmätligan kan kalla för idol (bröderna Hansson och Spicegirls var bara mina "låtsasidoler" som jag hade för att alla tjejer hade idoler i 4:an).

Gardell är någon jag vuxit upp med, lärt mig stå ut med och så småningom älska. Väntar spänt på de böcker han inte skrivit än och gett ut, men som jag inte läst. Vill få en del av honom varje dag. Tack och lov för att han bloggar!

På tal om blogg, så har min favoritbloggare börjat om! Hon uppstod i bloggträskets ruiner och förgyller hon med!



Ojoj, nu blev det ett långt inlägg, men jag vill bara redovisa för resten av kvällen.
Hos Sarah var vi ca 20 personer, många av dem alldeles nya för mig. Vi var en blandad skara i olika åldrar. Jag var allt yngst (förrutom Dorian som bara är två). Härlig stämning och upplyftande konversationer. Jag var inte alls trött när alla började åka hemmåt. Det var inte Shayan heller, så vi bestämde oss för att kolla lite film och fortsätta vårt moffande under kvällen. Mycket trevligt allt som allt och efter Blood Dimond, vinglade jag (inte på grund av alkoholen, utan av all nyfallen snö) hem  på cykeln klockan halv fem.

Ikväll blir det Club Subject!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback