Annika - Livet är en schlager

Huvva vad det känns jobbigt nu. Det är som att jag fortfarande tror att han ska komma inskuttande här och allt ska vara bra igen. Jag har fått stoppa mig själv från att gå till ytterdörren för att släppa in honom, för jag vet ju att han inte är där.

Fanfanfanfanfanfanfan

Han var otroigt jävla söt både utseendemässigt och till sättet. Jag kan inte skryta med att han var supersmart eller kunde en massa trix men han var min och bra precis som han var. Han bajsade han utanför lådan ibland, låg i vattenskålen när han åt mat så det blev blött efter honom och han hårade ned möbler och kläder, men och?

Så fort han jhörde prasslet av duntäcket i sängen så kom han. Han låg på magen med huvudet mot min kind och vi kramades. Jag fick hålla om honom där han låg på rygg bredvid mig och han kröm in under täcket för att ligga så nära mig som möjligt med huvudet på min axel.

Jag behöver honom. Det saknas en del av mig. Ni som känner mig vet hur mina katter är mitt liv. Detta var min värsta mardröm. Att något ska hända någon dem. Att behöva ta ett beslut som gör att jag får leva utan ett litet liv jag hjälpte komma till världen och varit med från första början.