Annika - Livet är en schlager

Idag var jag med Halvard på sjukhuset. Blev sur på bussvärdar och skötersor som antydde att jag "var duktig" som följde honom . Som om jag gjort någon uppoffring! Att göra något med och för den som är en kär är ingen uppoffring, det är ett privilegium. Jag får precis lika mycket ut av det som han. Det var inte jag som följde Halvard till sjukhuset, det var vi som gick dit tillsammans. Punkt.

Tiden gick jättefort och innan jag visste ordet av så hade vi varit där i 3,5 timmar. Var fint att träffa honom igen! Han är så gammal nu...