Annika - Livet är en schlager

Nu börjar det ljusna i sinnet. Jag ska inte sticka under stolen med att jag gråter en skvätt om dagen när saknaden blir för stor, men jag och Rut börjar repa oss nu. Jag orkar mer och kan se fram emot jul. Tänkte åka mig upp den 14:e el 15:emed en resvecka fack- och skönlitterära böcker, den bärbara datorn, en Rut och lite kläder. Sedan stanna där till den 28:e eller så... Saknar min familj.

För tillfället är alla i min "ursprungsfamilj", utom Halvard i Stockholm. De ringde mig igårkväll: mammi, mormor, moster, Mickis och Christian. Höll på att laga mat och dricka vin. JAG SKULLE HA VARIT DÄR! usch... Till våren åker iaf jag och Mickis upp till Luleå i några dagar och får vara nästan alla.