Annika - Livet är en schlager

Ingen från veterinärkliniken i Vännäs har ringt upp idag. Jag får ringa både dem och Agria imorgon. Jag vill ju veta vad som kom fram i testerna! Satans vad man ska få strida. Är helt slut. Stannade hemma från hänget idag för jag får panikångest att vara ifrån honom.

Jag jobbade över 200 % när Bosse var sjuk och gick runt med en brännande ångest i magen hela dagarna och cyklade mina extrarundor från Grubbe för att ge honom medicin emellanåt... det finns inget hemskare än att inte ha koll på hur det utvecklar sig med en sjuk bäbis.

Imorgon ska jag vara i skolan hela dagen och kommer längta hem varje sekund. Min lilla Ernsting följer mig hela tiden och ligger med tassar och huvud mot min rumpa just nu där jag ligger i sängen och skriver. Han vill inte släppa taget och det vill inte jag heller.

Jag tycker synd om Ernst för att han måste äta massor av illaluktande pasta som kommer i sprutförpackningar och innehåller kortison och bli tvingad att svälja konstiga piller. Jag tycker synd om mig själv som måste brottas med en sexkilosklump muskler morgon och kväll i olika omgångar för att se till att han får i sig allt. Vi blir sura på varandra, sedan pussas vi och blir sams igen...

För att få lite rätsida på mitt liv och för att fylla huvudet med annat har jag idag:
tvättat
handlat
städat lägenheten
träffat gruppen inför simuleringsuppgiften
lagat mat
läst ur "Jane Austenklubben"
läst om presidentvalet i USA och kollat på klipp från CNN

Ska sova på en stund, men först ska jag äta lite av det goda brödet Carro bakade och kom över med igår och dricka lite te.